hacmox

Så har vi kommit in i maj månad. Känns bisarrt och overkligt, att tiden kan gå så snabbt. Just nu är det som att tiden jag spenderar här på Tärna är som en övergångsperiod. Som om jag befinner mig på isoleringen och bara väntar på att släppas ut.

Mmm, det där lät väldigt negativt insåg jag nu. Men nej, det känns inte så hemskt. Det är mer som att.. utan det struktur vi hade i höstas blir vistelsen här så utspridd. Sen är man väl också lite rastlös. Vet att man måste göra klart sitt projekt (måste inte, men jag vill, för min egen skull). Ett bröllop stundar. Vi ska åka till Stockholm på kulturresa den 19e. Hjärt-och lungräddningsdag snart också.

Apropå mitt projekt har jag kommit på en ganska spännande idé nu, som skulle kunna hjälpa mig hålla koll på längden och organisera texten lite mer. Min nästa "deadline" är på onsdag, så måste sätta igång och skriva snart. Jag är nog aldrig riktigt nöjd. Jag menar, här sitter jag, på en helt isolerad plats med inspirerande omgivningar, all tid i världen och jag skriver bara ett fåtal ord. Gah.


För att jag bara älskar råkor. De är så himla vackra. Majestätiska, kaxiga. Verkar så smarta. Kloka.


Jag har knarkat Fireal-musik hela kvällen. Bara väntar på sekunden då man inser att "men herregud det här kan jag inte lyssna på mer". Musiken har liksom blivit som vax i ens öron. Fast jag brukar alltid återvända till sådan musik efter att jag vaxat ur med annan. ;) Här bjuder jag på ett smakprov. Annars finns hela albumet på Spotify.


/Ariel - Fireal

/R