!
Så!
Köpte choklad i automaten idag också. Och Gott&Blandat. Är konstant hungrig. D: Lite så där.. halvskrämmande. x')
Efter första veckan...
Nee, okej, skuttar eller flyger gör jag kanske inte.. det är för det första SVINKALLT i mitt rum på morgnarna (och eftermiddagarna av någon anledning) och för det andra stannar jag alltid uppe för sent för att kunna känna mig utvilad. För det tredje så tycker jag inte om Mix Megapol häruppe. Adam Alsing och Gry Forsell låter alldeles för hurtiga. På typ.. Stockholmsvis. Jag föredrar nog ändå Skåne-upplagan. :o De är också hurtiga så man riktigt kan se hur deras hurtighet får form och börjar rycka i morgontrötta människors hår, men ja. Man är ju vanemänniska. På gott och ont.
Idag hade vi vår första Friskvårds.. thingy. Med Jerker som är så här jättewooo (låter ju helt sjukt men kan inte beskriva det på något annat sätt. :o Han är i alla fall väldigt glad i att hålla igång och det smittar av sig :D)! Vi testade på lacrosse (tror jag det stavas), vilket var skitroligt! Tyvärr är min kondition så dålig att jag börjar flåsa som en gammal man eller hund (take your pick liksom) efter bara en liten stund. Det får det bli ändring på! Dock slutade det med att en i klassen landade på sin axel som vreds ur led eller i alla fall skadades på något sätt, vilket ledde till spektakel! och ambulans. Mjodå. Så dramatiskt är det på Tärna. D:
Jag har fått en ficklampskumpan om kvällarna nu. Han vet vem han är. Om han nu läser det här. :o
Sover så jäkla gott här förresten. Underbart. Om det beror på att man är helt utmattad efter att ha gått upp tidigt eller om det är luften eller.. ja, vad det är vet jag inte. Men härligt är det, tycker en som annars brukar vakna i alla fall två gånger per natt. ^^
"Förgänglighet"
så långsamt, precis levande andetag
sveper över tunna hjärtslag, en
fjärran blick mot
evigheten,
avtecknar sig där
ingen satt sin fot, känner
lågan brinna
ut,
luften slocknar och
värmen tätnar av en
omfamning utan
slut,
***
http://www.youtube.com/watch?v=tIrJK19dADI&feature=related
Tärna-slingan
Den här biten... ska jag kunna rusa, verkligen R U S A, över i maj nästa år. Gärna tidigare. Men så hoppfulla ska vi la inte tillåta oss själva att vara, eller? Nä. Det här är i alla fall (jag envisas fortfarande med att skriva 'iallafall', som ett enda ord, fick alldeles nyligen genom Word reda på att det stavas ju med mellanslag, som tre ord D: Fasan! (nej inte fågeln)) den bit in mot Tärna-slingan som jag fullkomligt älskar. På båda sidor svajar sädesfälten (fråga mig inte vilket slags sädesslag det är, kan vara vete, korn, havre eller råg vad mig anbelangar, minns aldrig vad mamma förgäves försökt lära mig) och låter så där härligt frasande som också en viss typ av ljung låter. När solen står lågt i kvällningen så är det underbart att gå där (eller ja, springa.. *host*) och njuta av den här stillheten, naturligheten och friden. Jag kan inte förklara känslan jag får så fort mina fötter leder mig in på 'kutar-banan' (kallar jag den nu), det är som om mitt inre expanderar och tar ett djupt andetag, suckar stilla av välbehag och kan slappna av fullständigt.
Ja, self-timer ftw ungefär. Det är faktiskt svårt att försöka springa lite nonchalant, lätt och ledigt med en kamera i ena fickan på byxorna och rumskort (gud nåde mig om jag tappar den i skogen... D: ) samt iPod i andra!
/R
Avesta!
Hm, känner mig lite nördig som drar upp kameran dessutom. Men nördig får man vara ibland. Eller ofta. Alltid kanske. Jo det funkar.
Argh, vad benen kliar! D:
Har lagt in Simon & Garfunkel på Edgar (laptopen, för er som inte vet) nu, äntligen. Jag är en sån där person som hela tiden drar sig för att göra saker, trots att det kan vara saker jag tycker om. Jag tycker väldigt mycket om S&G. De får mitt inre att nynna och humma i balans.
"Cloudy
The sky is gray and white and cloudy
Sometimes I think it's hanging down on me
And it's a hitchhike a hundred miles
I'm a raga-muffin child
Pointed finger-painted smile
I left my shadow waiting down the road for me a while"
SÅ mysig låt. Deras musik kan jag göra massor till: sova, vila, skratta, gråta, köra bil, sjunga med i.. Inte så bra att träna till, men träna gör jag ju ändå inte så intensivt så, haha. :)
Åh, den är så fin, den här bilden. En av delarna på utställningen handlade om drömmar, "The dream maker", där man som besökare kunde vara delaktig genom att välja ut en av många bilder som konstnären samlat på sig under åren, och sedan skulle man skriva en tanke, dröm eller liknande till bilden. Vad tänker NI på när ni ser det här paret? Jag riktigt myser i alla fall. :D
Så här såg en av väggarna ut. ^_^
(Coming up: bilder från Tärna-slingan man kan gå, jogga eller springa!)
"det som aldrig lämnar"
uppstår alltid nya över sårskorporna som illvilliga nålar och
saknaden skär sönder ens innanmäte innan man hinner inse vad som fakiskt gick fel
men när inga svar finns och frågorna kväver ett tidigare öppet sinne går man vilse i sina egna spyor
en lukt som aldrig går att tvättas ur
spåren som vilar under lösa sanddyner, ögonlocken sveper med vinden och
blicken vilar under förgylld lera, väntar på
det där som aldrig inträffar
för egentligen sker sådant endast i ett otränat sinne som
lever på fruktlösa försök
men det är ju så ljuvligt bittert att
vänta.
Edit
"Sången om den röda rubinen (Sangen om den røde rubin) är en norsk roman från 1956 av Agnar Mykle.
Den handlar om den unge Ask Burlefots resa genom skam och besvikelse.
Bokens erotiska beskrivningar var kontroversiella och Mykle blev 1957 åtalad för grovt sedlighetsbrott. Boken bedömdes vara osedlig och skulle konfiskeras. Författaren och förläggaren friades dock, när Högsta domstolen ett år senare slutligen fastslog hävandet av domen."
Taget från http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A5ngen_om_den_r%C3%B6da_rubinen
Jahaja. Jag visste väl att jag hade hört talas om den innan.. litteraturvetenskapen, nog fastnade iallafall fragment från föreläsningarna. xD Den ska bli intressant att läsa! När nu det blir av..
Sala-cruising
Snart kvällsmat, är faktiskt hungrig. :o Oooh, ska också ha korridorsmöte.. angående disk och städning etc. Ajajaj.
Ugha
Oh, vaktmästaren har varit inne i mitt rum och fixat tavlan upp på väggen samt burit in en hyll-liknande sak som jag kan ha filmer/böcker i. Yay! \o/
Lunch nu! Men vi åt ju precis förmiddagsfika.. D:
Parentes
Första natten ensam gick strömmen i hela området. (Folk imponerades av att jag hade en ficklampa!)
Jag har sexton myggbett på benen. Satan vad det kliar nu!
Vår lärare påminner starkt om Kjell Bergqvist. Avslappnad, lite orakad och nonchalant på ett fokuserat sätt...
/R
Första dagen snart till ända...
Efter några om och med körde jag och mamma in på Tärnas parkering, en solig och något blåsig dag (bland annat hade jag en gigantisk lastbil bakom mig en bra bit som sedan var nära att köra på oss när jag gjorde en vänstersväng - mamma och jag skrek på varandra av ingen anledning bara för att vi blev så uppskrämda xD) och fixade kort (jajamensan, vi har KORT till våra rum!) och info i receptionen. Det såg lika mysigt ut där som när vi besökte stället för några veckor sen med nästan hela familjen. Flera av eleverna som bor på internatet hade redann anlänt i lördags, så man kände sig lite efter när man med mamma i släptåg började kånka på lådor och väskor. Som tur var bor jag på andra våningen och inte allra högst upp (tredje), men gissa om det var en svettig Rebecka som efter bara några minuter kände det som att hon höll på att svimma. Sån kvav hetta och ja.. alla andra som höll på att flytta in såg på något märkligt sätt väldigt fräscha och alerta ut. Jag var glad över att mamma var där, någon som inte bedömde mig utifrån detta hemska första intryck, hahah.
I vilket fall som helst så hade jag tur, enligt mig själv, eftersom i princip hela min våning flyttade in samma dag som jag, vilket gjorde att man på samma grunder och under samma förutsättningar hälsade på varandra för första gången och kunde knyta an lite. Vi hälsade på folk i min korridor och lite andra goa typer som alla verkade öppna, glada och trevliga. ^_^
Jag har nog inte riktigt landat än, allt känns fortfarande som en liten.. lägersemester av något slag. Kan inte ens föreställa mig att vara här i ett helt år. Men gött känns det allt!
Alltså, maten här är underbar.. det märks att de kan lägga ner mer tid och omsorg på den än i t.ex. grundskolan eftersom vi är färre elever. Stort utbud av sallad också och olika drycker som lingondricka, fläder, vatten eller mjölk. Men måltidstiderna är helt uppåt väggarna ju! Frukost halv åtta till halv nio, sen förmiddagsfika vid tio, lunch vid tolv (och efterrätt två dagar i veckan!), kvällsmat klockan fem (17) och inget mer sen. De göder oss ju som smågrisar! Samtidigt, om vi inte fått något mer efter kvällsmaten så tappar vi lite där... om man inte gör som jag då, smyger ut i köket och gör lite mackor. x) Man FÅR FAKTISKT DET..!
Spelade brännboll ikväll också. Det var på internatmötet som massörerna föreslog detta och jag tänkte egentligen inte gå, precis som några andra jag lärt känna.. vi ville mest sitta i de sista strålarna av sol på kvällskvisten och njuta av vad som enligt vädret ska bli sista soliga dagen den här veckan (får la se). Men! Så blev det inte, rätt som det var stod vi alla ute på gräsplanen och blev indelade i grupper. Jag får alltid såna hemska flashbacks i samband med brännboll... tänker genast på tiderna i grundskolan då man hånades eller suckade åt om man inte lyckades träffa bollen. Jag var dålig då, jag är fortfarande dålig. Har absolut inget bollsinne alls. Men för laget får man ju ställa upp. Rätt klädsel hade jag ju också: yllestrumpbyxor, kortbyxor, linne och en tröja över. \o/ Efteråt sa jag att.. mjo, men jag gjorde mig bra som bränd. Någon måste ju passa in i den rollen också, haha.
En av killarna tog sats med bollträet och svingade hårt mot bollen.. och kastade iväg bollträet istället. TVÅ gånger. Hur lyckas man? x'D Kan ju säga att efter första gången backade alla några steg när han var på tur...
Sitter nu i mitt rum och slappar.. vi har ett jättefint, stort tv-rum med dvd och vhs, så får väl hitta på några filmkvällar framåt hösten hoppas jag.. har ju tagit med mig hela mitt filmbibliotek på dvd! :D Annars ska det vara tyst efter 22 på vardagar, där de räknar in söndag också eftersom det är skola dagen därpå.. däremot räknas fredagar in som helg. Oh, och vi på skrivarlinjen slutar 11.50 på fredagar för att ja, kunna åka hem tidigare eller sitta och skriva. Ska bli spännande att se vad för slags uppgifter vi får... tydligen ska vi till Avesta på fredag och gå på konstutställning och där också få vår första uppgift. Skriva någonting om skribentens ansvar eller nåt.. låter svårt. Men det är ju såna utmaningar man växer av. Säger de. ;)
Ouppackat och stökigt! Höll på att bädda när kortet togs, tycker alltid att rum ser så mycket mer hemtrevliga ut när de är bäddade.
Utsikt från mitt fönster. Vi ser lite av "rökarnas plats", bänkarna!
Jag bor då i Västergård och här ser ni huset mittemot, Östergård. Ryktet (och min säkra källa, värmlänningen!) säger att de har mycket finare dagrum än Västergårdarnas.... hmmm.....
Aaah! Rummet som det NÄSTAN ser ut just nu, taget i går kväll. När jag fortfarande inte hade varit på internatmötet och blivit påmind om att man inte får ha ljus på rummet... *host* Ska prata med dem om det vid ett senare tillfälle dock, man måste ju ha ljus när det börjar bli höst och vinter! D:
Myspys. <3
Imorgon ska vi starta upp med en liten skrivuppgift, mjukstart så att säga (den här veckan handlar mest om att knyta lite band och den sociala kontakten) och.. ja, sen vet jag inte mycket mer, vi tar tydligen dagarna som de kommer, schemat är ganska rörligt, haha.
/R
Da'n före doppareda'n!
Stack till stan idag för att klippas och inhandla stuffz! Det är så kul, jag har klippt mig hos samme frisör ända sen jag var ett litet knytt så han har i princip sett mig växa upp. Vi pratar nästan aldrig dock, det är lite märkligt, alla verkar tycka att frisören är bästa stället att skvallra på. Men jag har alltid suttit och bara betraktat hur en ny frisyr tagit form medan man tjuvlyssnat på vad de andra haft att säga, haha! Ursäkta mig att jag tycker det är skönt när folk pillar mig i håret och fixar, då har jag inte så mycket lust att tjattra om dittan och dattan. D:
NÄR vi väl säger någonting, så är det bara om familjen eller utbildning. Han frågar om mina syskon och föräldrar, vad jag ska hitta på härnäst... och idag förde vi faktiskt en riktigt lång konversation, hallelujah! Vet inte om det berodde på att jag berättade att jag skulle flytta och att han då tänkte att "för en gångs skull...", eller om det bara var så otroligt intressant, eller om jag faktiskt verkade väldigt entusiastisk att han lät mig pladdra på. I vilket fall som helst, så skämtade vi lite till och med. Fantastiskt! \o/ Jag kände mig väldigt vuxen som konverserade ordentligt med min frisör. Sen sprack den bubblan av korta pinsamma tystnader, när jag sa något och han inte gav någon respons alls och särskilt när han greppade hårtorken och drog igenom håret med sina hårda nypor (fy så ont det kan göra) och han inte hörde någonting alls av vad jag sa. XD Då känner man bara att "..eh.. ne... låt oss sitta tysta och bedja istället.."
Jag frågade om han kände till någon ram-affär i stan, för den enda jag vetat om har slagit igen. Han funderade ett tag och sa sen med ett litet leende som hos en pojke som plötsligt fått en lyande idé:
- Jo men, på Lilla Fiskaregatan, ligger där inte ett galleri...?
- Hmm, sa jag då, kanske det gör ja.. är inte säker.. :S
- JO det gör det ju, en lite konstig affär!
- Haha, konstig?
- Jaaa! Man ser aldrig någon därinne och det ser lite konstigt ut. De ramar nog in.
XD
Gick dock inte dit, utan han kom sedan på ett annat ställe som jag fann utan problem. Låg i en källare och var så där konstnärligt stökigt, med en massa tavlor, måttband och rambitar överallt. Han var väldigt trevlig, mannen därinne alltså, och allt gick super tills priset kom upp. Ja, då dog mitt lilla student-hjärta en aning och plånboken skrek ut sin rädsla. Me det var ju faktiskt EK, med glas och pappers..sak därbak. Nåväl, lämnade affären för att fundera på det och köpte under tiden strumpor, schampo och annat smått och gott.
Kom sen tillbaka och valde att få den inramad. Får bli min lilla tavelinvestering. För den är ju SÅ värdefull. Bild över Piccadilly circus i London... Men snygg är den! Han var väldigt pratsam, den gode mannen.
- Jaså ja, den var ju väldigt fin.. är det så det ser ut där? Kan man se hela den vyn därifrån, eller har de fuskat? De gör ju det ibland, fuskar.. men ser inte så ut här.. Vackra byggnader, säg ser husen så fina ut där?
Så nu ska mamma hämta upp den i stan senare..! Ofärgad ek till ram, jahaja. Och så får jag säkert inte sätta upp den i mitt rum sen, haha. xD
Väldigt underhållande att lyssna på äldre damer i omklädningsrum förresten. Nej, jag går inte utanför och sätter örat emot för att tjuvlyssna, men jag provade lite eget och så tog damerna rummen intill.
- Hon som satt i kassan, henne har jag bott granne med.. ja minsann! Hon skulle hälsa på men se det har hon inte gjort. Ja, inte för att hon måste, nej, haha!
- Jag sätter mig här i rummet intill. (Där fanns ingen dörr till det omklädningsrummet.)
- Ja, gör det, tror inte att någon kommer använda det just nu.
- (tystnad) ... Nej, den här såg ju för ful ut!
Haha, ja, så kan det gå. Hoppas att jag också umgås med vänner så när jag är i den åldern. Bara för att man är gammal innebär det ju inte att man måste sitta ensam hela tiden. :)
***
Symbios
Sköra steg vandrar över nyss utslagna glädjeknoppar
törstiga spår efter någonting att fästa sig vid,
en värmande grusgång av sommarstenar eller
lekfulla närmanden i mungipan
huden som andas obesvärat, kanske
rycker till av befriande regndroppar
blicken som följer molnen, ser
sin egen gud bland bomullstussarna
och känner gräset under handflatorna
kittlar i nacken, söker efter
vindens skratt i en jordens varelse
symbios,
när lyckan över fullständig levnad tar dig med
på resor genom dig själv.
***
"För alltid försjunken"
***
Aldrig drömde jag så mycket
som när ögonlocken föll
över dina fingrar, sömniga
lockar vilade stilla i gräset,
porlande skratt ekade,
sockerbrusade mellan leende blickar och
sommarnattsvarma läppar,
väntade
en daggvåt morgon
som aldrig kom,
drömmens mörker värmer mer,
än verklighetens kalla ljus
***
Stilla torsdag
Har fortfarande inte kommit mig för att åka ner till stan för att fixa.. allt, som behöver fixas. Jag är lat. Men! Bara för att jag inte ska må helt dåligt ikväll när familjen slår sig ner i sofforna för att se Gudfadern III så försöker jag ändå packa ner lite småsaker som kan vara bra att ha. Värmeljushållare! Tändstickor! Sax! Pennor! ... lypsyl (som jag envisas med att kalla det, fastän alla andra verkar vara inställda på 'läppsyl')...! Tänk om man vaknar där i Tärna en kall och ensam natt och finner sina läppar snustorra och suktande efter lite mjukgörande cerat. Hua! Det ska minsann inte hända.
Har dammat av lite saker för mitt rum är, och har nog ända sedan mamma klargjorde att jag får städa mitt rum själv vid någon ålder jag inte kan minnas nu, varit en grogrund för dammråttor och dess kusiner. Ja, det har nog dragit förbi en och annan virus-epidemi härinne under alla år som jag bott här. \o/
Lyssnar på min "Instrumental"-lista på http://listen.grooveshark.com/ (ÄLSKAR) och försöker njuta av den tidiga eftermiddagen.. grabbarna därute lägger plattor, äntligen har de satt igång igen efter veckor av uppehåll. Nu blir det ju dock inte klart tills jag åker, argh, men skönt att veta att mamma och pappa kommer kunna ha några under uppsikt i alla fall. Annars börjar väl pappa snart föra långa, filosofiska diskussioner med katterna.
.. eller ja, det gör han ju redan i och för sig. ^^
För den som vill avnjuta samma musik som jag låter flöda för tillfället, varsågod: http://listen.grooveshark.com/#/playlist/Instrumental/31651871
***
"Mod är att våga hålla ut
när alla andra ger upp,
men också att våga tänka om
och göra något annorlunda,
när andra fortsätter
på den inslagna vägen."
/Anne Swärd
Packningsförvirring
Okej, idag hade jag ju planerat (japp, ovanligt som det låter så hade jag faktiskt en plan för idag) att sticka till stan och fixa strumpor, inramning, långkalsonger och stuffz, men vad händer? Regn, regn, i massor! Inte för att jag klagar direkt, jag älskar verkligen regn.. men då får man ju försöka göra någonting annat kreativt för att sedan i slutet av dagen känna att man inte slösat bort en hel dag på ingenting. Vilket jag aldrig känner egentligen för ingenting är också någonting.
:S
Iallafall. Har försökt rama in lite bilder och fint nu, plockat med böcker och filmer och CDs och insåg att jag behöver lådor, lådor, LÅDOR. Hmm, ska kila iväg till ICA så småningom och se om jag kan införskaffa bananlådor.. tydligen, enligt övriga familjen, är bananlådor det perfekta inför flytt. Don't ask me, liksom. x') Sen det här med böcker. Tar man med sig vissa bara för att showa off? Men jag tycker ju faktiskt om Stagnelius.. och bara för att jag inte utövar yoga för tillfället (just det, måste ta med mig mattan!) så betyder ju inte att jag inte kan ha en yoga-bok i bokhyllan.. hrm.
Har ingen aning om hur stora hyllorna är.
Känner lite stress. \o/
Berlin i somras, på väg till Stasi-muséet. ^^
Början på en lång, lång resa
Alltså, nu ska man börja med sin packning. HUR? Känns som att alla andra är så organiserade och vet exakt vad som ska fixas och plockas med. Jag fattar ingenting! Mina armar och ben är liksom.. gummi, ovilligt gummi som verkligen drar sig för att ens röra vid någonting överhuvudtaget.
Tänkte gå igenom mina studentpresenter och se vad som kan vara kul att ha med sig. Kanske ett kakfat? Vem vet! Jag kanske förvandlas till Martha Stewart däruppe och får för mig att alltid ha rykande färska kakor och bullar framdukade för vem som än kan tänkas komma på besök. Man vet ju faktiskt inte... och det är såna tankar som får folk att samla på sig och spara totalt onödiga saker. Man måste lära sig att prioritera och våga slänga, återvinna etc.. Ja, en liten (stor) vink till mig själv där.
"Det viktiga i livet är inte så mycket var vi är,
utan i vilken riktning vi rör oss." /Oliver Wendell Holmes
- Jag rör mig faktiskt mot studentpresent-högen. Jag gör det... *host*
Tillbaka!
Jag bestämde mig för att göra någonting nervöst och klarade mig utan skrapor, mer att huvudet mitt fått sig välbehövlig vila. \o/ Nu känner man sig uppiggad och.. bra, helt enkelt.
Som en kick i ändan inför packningen i veckan. Har ju inte ens börjat liksom, men känns som att efter den här helgen kan jag fixa en hel del som annars känns ganska svåröverkomligt. Underbar känsla!
Sitter nu här i min ensamhet (trots att stor del av familjen är hemma) och lyssnar på min något ledsna lista Gloomy Sunday på Spotify. Det är faktiskt tillåtet att vara lite nere då och då. Speciellt om kvällarna. Min ultimata depp-musik är Lady Kill, känner bara till en enda av mina kompisar som lyssnar på dem.
Imorgon blir det nya tag.
Inte ikväll.
/R
Kalabalik
Åkte till Ystad också efter mitt ehm.. impulsshoppande, med päronen och broder. Åt på buffé som stängde klockan 15, vi kom dit 14:45, fisken var så slut att bara paneringen fanns kvar. o.O Men blev en smått trevlig utflykt, trots att regnet först hänge i luften. Pappa köpte sig en St.. st.. en hatt i alla fall, namn som börjar på st!
Regnar just nu, tydligen ska det ösa ner imorgon också. Toppen! Bra reseväder. Hoppas inte en plötsligt värmevåg slår emot Danmark under helgen.. argh. Mamma erbjöd sig att skjutsa till stationen, snällt. Hade inte velat cykla. Det förstör ju frisyren! (Som om inte den här hemska resan kommer göra det. Jag tycker INTE om att flyga.)
/R
Babysteps.. babysteps...
Jaha, då har även jag hamnat i bloggosfärens .. sfär. Tänkte, att eftersom jag flyttar hemifrån (för första gången D: ) om ungefär 10-11 dagar så ska jag i alla fall försöka hålla uppe en något sånär aktiv blogg under mitt år på folkhögskolan. Om inte bara för att kunna informera mina närmaste (tvivlar på att någon annan kommer leta efter mig här?) om vad som egentligen pågår på sådana där.. ytterst märkliga och suspekta tillhåll som "folkhögskolor" (kaninöronen hamnade där som för att ge en känsla av en person som länge haft uppfattningen att sådana ställen är fulla av bohemer och hippies och socialfall och allmänt konstiga rutiner).
Det går upp och ner med paniken, stressen, nervositeten och lättnaden just nu. Glädjen också förstås. Det är en sådan underlig blandning av känslor man upplever och egentligen vet man inte vad som hör i vilket fack. Allt bara mosas ihop till en enda röra och man ursäktar sina hyperstirrande ögon och flaxande armar med att säga "Ja men jag ska ju flytta". Som om det förklarar någonting alls! Man väljer väl ändå själv hur mycket det ska få gnaga på en?
Men allra mest känner jag faktiskt glädje och förväntan.. trots att jag är världens mest hopplösa fall inom allt vad hemskötsel handlar om: tvätt, matlagning, stryka, dammsuga, damma, moppa (fast det är iofs kul), slänga och sopsortera... Min tillfälliga glädje kanske har att göra med att vi (jag, mamma och min bror, Kristoffer), sprang runt som illbattingar på IKEA idag och plundrade. Okej, sprang gjorde vi inte direkt, mer såsade oss förbi diverse lådor, sängar, soffor, slevar, mattor, fotoramar, kuddar och ja, allt det där. Jag känner mig iallafall riktigt nöjd med allt vi kom hem med, en massa sånt där mysigt krafs som sätter piff på ett annars lite opersonligt rum. Jag har faktiskt ingen aning om hur mitt rum kommer se ut, men om inte allt får plats får man väl låta resten åka tillbaka ner med mamma i bilen. \o/
Nu misstänker jag att brorsan har börjat med maten, han ska fixa ihop någon sorts thailändsk kycklingblaha med ris tror jag. SÅ gott. Och helt omöjligt för mig att laga själv. Vissa har helt enkelt inte den där mat-fjången i sig. >.<
