hacmox

Idag har varit en helt underbar dag.
Mår väldigt bra för tillfället.
Hoppas att det håller i sig ett tag.. känns så fint.

Sov så gott. :)
/R

Inatt drömde jag att jag dog. Det var väldigt obehagligt och känslan av att livet plötsligt är slut, att jag måste förbereda mig och acceptera det oundvikliga, har förföljt mig hela dagen. Hoppas på en lugnare sömn om några timmar.

En mer härlig känsla är skrivarlusten som kittlar i mina fingertoppar. Jag vet att jag vill skriva, att jag måste för min egen skull. Och jag vet att jag kan fixa det. Önskar bara att jag hade mer kunskap, det hade varit så bra att bara kunna skriva utan att oroa sig för om det eller det inte stämmer överens med fakta eller varandra. Nej, jag är inte så sugen på att hitta på helt utifrån mitt eget huvud, jag är tillräckligt fascinerad (jösses, var tvungen att googla ordet.. tappar jag intellekt varje dag som går?) av allt som finns i våra böcker och vår historia för att helt kunna ignorera det.

Random fact: jag har dekorerat Edgar med ett kravmärke.



/R

Så, nu har man lagt in betalning till nästa hyra. Svider men så får det la vara.
Är lite glad så där ikväll för vi fick pizza till kvällsmat och jag lyssnar på mysig musik. Lånade några intressanta böcker också. Försöker nu plita ner några rader till imorgon och Nennes poesi-uppgift. Vi ska skriva om egenupplevda saker, så som vi såg/ser dem just då. Inte ljuga.


Lund sommaren 2009

Det känns väldigt svårt, av någon anledning. Intressant hur jag tidigare inte har tänkt på poesi som att den kan vara riktigt konkret. Eller jo, det har jag, men att man skulle kunna ta en självbiografi och bara genom lite radbrytningar göra om texten till poesi.


Lund sommaren 2009

Till responsinlämningen i morse skickade jag in en text som ska funka som en inledning på en ny berättelse jag haft i tankarna senaste dagarna. Något av det värsta och bästa jag vet är detta stadie av fullkomlig uppgivenhet inför någonting nytt som fötts i huvudet. Man vill så gärna skriva och skriva, hela tiden, få ner idéerna. Men på något sätt har jag väldigt svårt för det. Jag är rädd för att förstöra mitt eget påhitt. D:


Lund sommaren 2009

Lite sneaky är jag förresten. På inläggets längd ser det ut som att jag har skrivit jättemycket, men det har jag ju eh.. egentligen inte.

Intresseklubben skrapar med sina pennor...

Ja, nu ska jag ta mig i kragen lite. Ni som inte har en massa att göra kan ju först njuta av den här underbara låten och sedan hyra eller låna filmen jag alltid tänker på när jag hör dessa ljuva toner, nämligen "Den hemlighetsfulla trädgården". Det är fortfarande en film som finns i mitt hjärta, om så bara på ett litet litet hörn. Tänk så många minnen man förknippar med en del filmer och musik. :)

/Winter Light - Linda Ronstadt

/R

2008 - Jag leker i Domkyrkans gluggar.

Åh, vad jag längtar efter att få sova nu. Har inte känt mig så här trött på länge. Ser hyfsat mycket fram emot veckan, men speciellt helgen för då ska jag förhoppningsvis kunna låna några filmer av Nenne och äta antingen egenbakad pizza eller Tärna-pizza. That's right, pizza på menyn i veckan.
Väldigt bra meny den här gången.

Störningsmoment i mitt liv just nu är:
torra, såriga händer
fruktansvärt jobbiga, tidiga morgnar
text till på fredag
hyran
hålla budgeten

Jobbigast är nog ändå händerna. Utan händer kan man ju leva. Men det är jobbigt med såriga och torra händer. Och ibland orkar jag inte riktigt bo själv. Man vill liksom tas om hand på något sätt.
Nej, att få mat serverad fem dagar i veckan är inte att tas om hand. Jag betalar för det.
Av samma anledning ser jag det inte som skolk om jag skippar t.ex. friskvården någon gång. Dock stör det mig att jag ändå känner skuld om jag skulle skippa.
D:

Nu gör min rygg ont av för mycket ansträngt sittande i den här fåtöljen.
Dags att sova tänker jag.
Sov gott mummelurer.

/R

Pizzabaket blev väldigt lyckat. G bakade och jag sprinklade ut tomatsås, skinka, svamp etc. Sen diskade jag också. Ganska drygt, men nödvändigt.

Har nu kommit tillbaka från dagrummet där jag sett på Man about town samt zappat lite här och där. Känner mig fullkomligt utmattad. Misstänker att det beror på baket. Jag förstår inte hur man kan fastna i tre timmar med att göra två pizzor? Fast det förstås.. vi hade bara en pizza inne åt gången.

Nu har jag i alla fall mat några helger framöver. Gäller bara att inte gå omkring och smygäta. >.o

/Lucky - Jason Mraz ft. Colbie Caillat

Tjo!

Ericlektion idag som egentligen inte gjorde särskilt mycket för mitt sinande intellekt, men det var väldigt trevligt att höra på dikterna som några i klassen redan har lyckats skrapa ihop. Alltså ja, trevligt, men det har nu satt en enorm press på mina kära små axlar. Woo! \o/ För som ni kanske räknat ut vid det här laget så har jag inte någon dikt. Än.

.. lyckomoment idag var när jag lyckades knipa två kyckling-enchiladas inför helgen. De var inte slut! Oh joy!

Random fact: det är dumt att bära endast ett linne under den här stickade tjocktröjan. Huden kliar.


Jag och Görel med klassen på bio igår. \o/ Lägg märke till skärpan.

Borde egentligen fixa mig lite att äta. Har sedan lunchen ätit en banan, tre godisbitar (lyckades spara en massa från bion woo yay me!) och några händer solroskärnor. Tänker att en kyckling-enchilada borde sitta fint innan folk beger sig till klassrummet för att titta på film. Minns inte vilken det var nu men tydligen skulle den vara bra.

Random fact: mina händer ser ut och känns som sandpapper.

Nu har jag lagt ner 100 000 år på att skriva det här inlägget. Det får räcka. D:

/R

Tänk att de lever som de gör. Helt likgiltiga inför människan.
Inte för att de är känslokalla, de bara... är.
Existerar.
Och utmärkta att krama.

"Jag önskar att jag vore där ute! Jag önskar att jag vore en liten flicka igen, vild och djärv och fri…  att jag kunde skratta åt alla oförrätter istället för att bli ursinnig. Varför är jag så förändrad?"

/Catherine - Wuthering Heights

Nu är man tillbaka på Tärna! Efter en något jobbig tillbakafärd. Tåget var försenat redan I Malmö så jag missade tåget i Norrköping, men satt istället kvar till Katrineholm och fick ta buss därifrån. Ja, det var nog ändå trevligare än tåg, hade annars fått stressa som in i med alla väskor (fruktansvärt mycket bagage!), men resan blev ganska dryg. Efter ett tag, när mörkret omöjliggjort alla försök att spana ut på omgivningarna, kändes det som att man bara åkte utan att komma någonvart. Inte hade jag någon musik heller, iPoden hade jag ju klokt nog inte stängt av när jag anlände till Lund för några veckor sen, så batteriet var nu helt urgröpt. Yay me!

Har i alla fall fixat i ordning rummet (något sånär) och allt känns precis som vanligt. ^_^ (Notera hur belåten och nöjd smileysen är, vilket betyder att 'vanligt' den här gången innebär 'underbart'.)
Är så fruktansvärt trött dock, kändes märkligt att höra radion gå igång i morse. Men äntligen har jag lyckats knappa in p3! Nej, det har faktiskt varit lite bökigt för mig innan, visste inte vilken kanal det var på. D: Mitt rum är precis lika kallt som innan lovet, och sängen är extremt behagligt varm på morgonen.. en dålig kombination. >.<

Det mest positiva är att alla mina fina växter har överlevt. \o/

/R

Alltså, ni vet i filmer när folk går till frisörer som är helt WOW; pratar om allt mellan himmel och jord, bubblar av entusiasm och menar att man kommer vara som förvandlad när man går ut från frisörsalongen? Jag antar att jag inte riktigt har utforskat frisörområdet ordentligt (varför skulle jag när hela familjen haft en superbra frisör i alla år liksom?) men nu kan jag i alla fall säga att de där film-frisörerna faktiskt existerar.
    Okej, så mitt liv har inte direkt förändrats den här morgonen/förmiddagen, men det är någonting visst med att sätta sig tillrätta i frisörstolen och sen bara låta tiden gå medan hårbuketten görs om. Att man efteråt känner sig som en lite bättre människa är inte heller så pjåkigt!

Vad jag inte förstår är hur in i bomben svårt det kan vara att ta kort på sig själv och faktiskt bli nöjd. Nu har jag gått omkring i huset och försökt hitta bra ljus, en bra vinkel etc.. och slutresultatet blir lite bleh. Men! Jag känner ändå att man skulle kunna bjuda på en bild åtminstone. Så här inför skolstarten.
Gah.
Packa. GG Rebecka, du toppar listan över lata människor.


Jah. Så blev det. Nöjd!

Jag skulle försöka gissa vad jag hade för huvudform. Tydligen finns det sju olika sorter, men jag minns bara ehm.. rund, oval, hjärtformad och päron. Låter som kroppsformer. Hursomhelst, enligt frisören har jag då päronformat ansikte, som kallas L'OREAL-ANSIKTE. Det låter ju helt fantastiskt. Det ska visst passa till nästan alla typer av frisyrer.. man bara oooooh, aaaaah, jaså?
    Jag vet att många anser att sånt där bara är försäljningsknep, och visst, det är väl skitbra säljarteknik att ge kunden komplimanger och så, men då undrar jag vad som är fel med det? Jag menar, ibland kan man väl få höra lite sånt fint om en själv utan att haka upp sig på det? Inte bry sig om att det kanske bara är för att säljaren ska sälja mer, utan tänka att det möjligtvis, händelsevis, faktiskt är så att man passar i det. Give yourself some cred, liksom.

Tjo!

Ge mig gift att dö eller drömmar att leva. - Gunnar Ekelöf

Idag har jag just inte gjort någonting värt att nämna egentligen, mer än att äntligen boka in klipptid + toning. Det låter kanske inte så spektakulärt, men för mig som hyser lätt telefonfobi var det en ganska stor grej. Inte nog med det, för frisören som jag har gått till sen jag var ett litet knytt var helt uppbokad den här veckan och för ett ögonblick blev jag smått panikslagen.

Vill ju gärna återvända till mitt kära Tärna, fin i håret och med energi och sprudlande glädje för att kunna klara av vårens alla utmaningar. Inte bara rent studiemässigt, utan även kroppsligt: inget större intag av godis eller onödiga sötsaker. Detta endast pga min plötsligt begränsade ekonomi, men jag ser det också som en utveckling och det kan ju bara varra positivt!

Så! Jag tog mig i kragen (ganska ordentligt om jag får säga det själv) och kollade upp en massa olika frisörer på internet. Läste omdömen, betyg etc, och bestämde mig sedan för en som jag ALDRIG hört talas om innan.

(För att vara ärlig så har jag inte hört talas om någon annan frisörsalong utöver den jag brukar besöka, det är väl en trogen kunds förbannelse I guess.)

Fattade mitt mod, höll i det så att det inte plötsligt skulle springa iväg när ringsignalen nådde andra änden, och plingade iväg. Det gick riktigt bra och jag är så stolt över mig själv! Lyckades även få ner priset en aning, efter att jag med plågad röst upprepat priset han nämnde. xD Hoppas nu bara det blir bra... annars får väl Gerd klippa av allt.

/R



PS.  /Rachael Yamagata- Quiet