hacmox

/Un giorno per noi - Josh Groban



Den här söndagsmorgonen var nog en av de bättre jag haft på ett bra tag. Jag vaknade, låg och drog mig en lång stund med hörlurarna bekvämt över öronen. När jag bläddrade fram till Josh Groban på iPoden och fick upp Un giorno per noi - precis den låt jag har i inlägget - öppnades plötsligt en massa luckor i mitt huvud. Som jag redan nämnt så har jag en idé till projektet och herr Groban drog igång tankeflödet. Det var ganska underbart faktiskt. men samtidigt besvärligt. Först hade jag ingen penna - var tvungen att lämna sängen och hämta en -, sen kunde jag inte hitta en bekväm sittställning att skriva på - måste röra mig en massa och flytta runt - och dessutom, när jag trodde att jag fått ner allt huvudet innehöll kring idén.. ja, då dyker en ny karaktär upp och ska pocka på min uppmärksamhet. Gah. Jag fick en mild form av skrivkramp också. D:



Nu låter jag nog lite otacksam.
Det är jag verkligen inte.
Så härligt att få skymta flow-känslan, veta att den inte gått förlorad hos mig. Åh. ^____^

Jag som trodde att det skulle bli vackert vårväder den här helgen. Nej, när jag tittar ut nu ser jag senhöstväder. Det verkar regna. Inte mysigt regn, utan sånt där som helt oprovocerat fastnar överallt på en. Utan att falla liksom. Regnet bara finns runt omkring en. Som dimma, fast obehagligare. Brrr.

Inte för att det bekommer mig så mycket egentligen. Jag ska borsta tänderna och se på film. Inga planer. Underbart. \o/

/R