H-h-hello

God morgon (eller god förmiddag, för de som redan har varit uppe en stund)!

Låt oss börja den här dagen med min favoritlåt av S&G.


/The Boxer - Simon and Garfunkel

Ja, här har det varit tyst ett bra tag. Bloggen var ju tänkt att vara som en slags minnesdagbok att titta tillbaka i när jag väl slutat och försvunnit från Tärna. Tänker att det kanske är av den anledningen jag har dragit för mig att skriva någonting den senaste tiden. Insikten över att mitt skrivarår snart är slut har blivit väldigt tydlig och det är lite jobbigt. Jag menar.. det här är min sista helg här. Nästa vecka är jag på bröllop. Veckan därpå har jag iofs till och med lördagen på mig att flytta ut, men det är ju inte alls samma sak som att lugnt och ledigt ta dagen som den kommer. Som jag brukar här och som jag aldrig mer kommer göra på Tärna. ;o

Gah. D: Nej, nu är det dags för lite recap ang. de senaste dagarnas glada händelser.

/R

Ett andetag utanför ramen

Ja, det finns faktiskt en anledning (och en bra dessutom) till att jag sitter här och skriver ett kanske lite meningslöst inlägg istället för att fortsätta kämpa med min berättelse.

Jag har skrivkramp.

Fruktansvärd skrivkramp. Skrivkramp i sig är hemskt men just nu känner jag verkligen hur min kropp lider. Det är som att jag har en massa ord och meningar i magen, huvudet, halsen, händerna, benen, ja överallt, som bara vill komma ut och möta världen!

DRAMATISKT, jag vet. Men om du som jag har drabbats av detta vet du att jag har rätt. ;_; På sätt och vis är det bra med skrivkramp. Sån som jag har nu i alla fall. Det måste väl ändå betyda att man fortfarande vill och har ambitionen? Det jag inte riktigt förstår är hur jäkla svårt det kan vara att få ner lite ord på ett papper/dokument. Jag kvävs liksom så fort jag klickar upp texten.

Hade handledning idag, ett möte jag lämnade med blandade känslor. Jag känner mig både rädd och förväntansfull inför vad som ska skrivas. Det är en något bisarr upplevelse att ha dessa båda känslostormar inombords som är helt motsatta varandra.

Uh.

Antar att poängen med det här inlägget är att få igång mina skrivande fingrar. Det fungerar ju här, att skriva menar jag, så tydligen har jag inte förlorat förmågan riktigt än.

Jag är liksom så skärrad inför tanken att jag snart, mycket snart, kanske kommer vakna upp och inse att det jag skriver är skräp. Nej, inte skräp. Medelmåttigt. Det här är ju vad jag kan, vad jag andas och tänker på konstant. Om jag inte kan få ur mig det jag vill förmedla, vad ska jag då göra? Spökskrivare? Gah. Nä. Det tar jag isåfall till hjälp när jag inte kan röra varken armar, händer eller läppar. Eller fötter. Vad mer kan man skriva med? Örat kanske. Hursomhelst. Det är skrämmande. >.<

Nu ska jag alltså skriva ett antal stolpar till min handledare. Bilder jag har i huvudet som finns med i den inte riktigt skrivna framtidshandlingen till berättelsen. Skicka in till min handledare någon gång idag. Måste ju gärna bli klar innan Amanda kommer.

DET ska bli kul. ^_^ Jag hoppas vi får fint väder i helgen.. men mitt rum är übersnyggt nu så det är perfekt att hänga i också ifall att det skulle till att bli regn eller så.

Nej. Nu vet vi vad som gäller, eh? Just det.
Skriva.



/R

Fejja fejja




Torsdag!

En dag som har ägnats åt städning av rummet, för imorgon kommer Amanda och hälsar på och då måste jag ju visa hur renlig jag är. Hah. Nej, men det är faktiskt bra att man får besök, just i hygienperspektiv, för då får i alla fall jag ändan ur stolen och snyggar upp.
Har placerat ut alla växter runt om i rummet så nu har jag en liten djungel härinne. Micket mysigt jah. Tycker det gör så mycket med ett rums trevlighetsatmosfär om man sätter fram lite växtlighet. De är som små vänner, levande organismer som man ansvarar för. ^^

I morse åskade och regnade det! Helt underbart.
(Random note: jag fäller hår hela tiden, hittar strån överallt -.-)
Få känslor slår den att ligga i sängen på kvällen, natten eller morgonen och höra hur det smattrar mot fönstret. Just åskan har jag dock alltid haft svårt för. Blir så himla rädd att det ska slå ner, har haft ett par rejäla smällar nere i Lund. Men idag var jag inte rädd. Det var bara mysigt liksom. Fast så var det ju inte heller så väldigt kraftigt åskväder.



/R

Notering


/Kathy's song - Eva Cassidy



Varmt idag!
Ibland tänker jag att mitt huvud är lite efter, för jag verkar aldrig kunna inse att tiden går och årstider byter av varandra. Haha. Hejhej vinter, nämen är det vår nu? Jahaja, sommarbara ben och sedan faller höstlöven. JAH!

/R

Träningsvärken har ingenting med dagens inlägg att göra

Igår var en riktigt härlig dag. Tog en lång promenad i solskenet. När jag kom tillbaka till skolan hörde jag Lasse Tennander genom gymväggen (han uppträdde nämligen i gymnastiksalen), så jag satte mig på trappan utanför och njöt av musik och sol kombinerat.

Sen blev jag otroligt varm och höll på att storkna.

Stod och satt i korridoren på kvällen och samtalade med Kristoffer och Anders. Det är märkligt vilka udda platser man väljer att konversera på. Men av någon anledning känns det som att snacket inte kommit lika naturligt till mig om jag bjudit in dem så vi kunnat sitta ordentligt. Kanske är det de minst uppseendeväckande platserna som får folk att prata med varandra. ;o

Idag är det försommar igen.
Och jag börjar inse hur långt gången terminen är.
Jag har tre helger kvar på Tärna, varav en försvinner iom bröllopet. (Egentligen har jag fyra, om man räknar med lördagen päronen stannar här när vi ska packa ner rummet.)
Vet inte riktigt hur jag ska känna inför detta.



/R

EN SÅN DAG EN SÅN DAG

HEJHOPP I GALOSCHERNA (JA, JAG VAR TVUNNGEN ATT GOOGLA DET)!



Jag fick ett märkligt ryck tidigare. IDÉ! Träna. Ja! Så jag drog fram step-up brädan, made room for my supermoves och drog igång lite pepp musik. Ja, det blev nog en och annan svettdroppe där! Efter dusch ringde Amanda och jag blev småpanikslagen eftersom vi talade för några dagar sedan om att hon kanske skulle hälsa på här nästa helg, men jag hade inte kollat upp altenativa färdmedel till skolan. Jag skämdes lite, lovade mycket och gick sedan och frågade Simon om skjuts. Säger bara tack och lov för sjyssta skolkamrater. :')

Så nu ska min fina Skånetös fixa biljetter. ^_^ Åh, jag kan ärligt säga att jag inte ens är orolig för projektet i skrivande stund. Det är så mycket annat mysigt som händer nu. Jag hade en sån jobbig nedgång i tidiga våras, med allt som hände då, men nu.. nu känns det som att det håller på att vända. Jag är fortfarande glad inuti! Måste vara vädret, vännerna, musiken jag lyssnar på!


/When darkness falls - Secret Garden

Nej, jag förväntar mig inte att glädjen ska hålla i sig. Men det gör absolut ingenting. Man mår dåligt, man mår bra. Jag tror minsann att jag snöt ut det sista av min förkylning innan. \o/

Nu när jag tänker efter, så.. kan den här överdrivet hurtiga stilen jag skriver i just nu bero på träningen. Haha.

Det enda som skulle kunna vara bättre är mina stackars händer. Speciellt högerhanden. Torkar fortfarande ut och spricker. Gah. Menmen. Idag är det strålande sol och slöjmoln sveper in himlen. Vackert! Blåser knappt heller. Ska nog ta en promenad senare. Har inte ätit någon frukost än och det plus hålligång betyder KURRANDE MAGE.


My babies. ^_^

Så nu ska jag hugga in på yoghurt och banan, samt glutta på lite Relic Hunter. Kanske smörja in händerna först.

/R

Morgonrapport

GOD MORGON!

Jag har blivit så dålig på att gå upp i tid till frukosten här. Det började efter påsklovet, efter min slappa vistelse söderöver. Då kunde jag hämta min egen frukost och välja och vraka bland lite allt möjligt. Inte lika mycket som här, men jag kunde ligga och dra mig hur länge som helst nästan. Nu måste jag ta mig upp innan halv nio, då de slutar servera. >.< (Haha, det låter som i början av Tärna-året när man inte riktigt var van.) Hela förra veckan fram till den här morgonen har jag alltså antingen försovit mig eller valt själv att snooza längre. Fikat vid tio har blivit min räddning. ^_^ Igår missade jag även den, haha.

Idag serverades nybakade (mat)bullar, vilket gjorde Rebecka micket micket glad. Nu ska jag borsta tänderna och sedan köra igång med mitt projekt. Ska skriva i alla fall en sida idag. Gah.

/R

walk me to the corner, our steps will always rhyme



Jah, här sitter man. Utdragen i hjärnan som ett gummiband. Snorar högt och ljudligt. Andas som Darth Vader. Förkyld, YES! Men om man ska vara sjuk är väl det här kanske en av de bättre platserna att vara på. I alla fall så länge man kan ta hand om sig själv.

Lyckades skriva lite idag. Ska ge mig på ytterligare en bit strax. Känns kul faktiskt. Inte flow-kul, men spännande. Tycker än så länge fortfarande om min huvudkaraktär.. vilket är ovanligt hos mig.

/R


Ett stycke bok


/Lluvia al corazón - Maná



Nu har man äntligen klassens antologi i handen and it feels GUUUUUUUD.
Vad som känns mindre bra är de otaliga oskrivna sidor projektarbete jag har varit upptagen med idag.
Herregud. Jag är så dålig. :')
BITCHSLAP YOURSELF DAMNIT och sätt igång.
Nu.

Ja, det ska jag.
Det ska jag.
Bort från fejjan.
Eller eh.
Kanske.
Men skriva ska jag.. samtidigt.

/R

"Time flies like an arrow, fruit flies like a banana."

Så har vi kommit in i maj månad. Känns bisarrt och overkligt, att tiden kan gå så snabbt. Just nu är det som att tiden jag spenderar här på Tärna är som en övergångsperiod. Som om jag befinner mig på isoleringen och bara väntar på att släppas ut.

Mmm, det där lät väldigt negativt insåg jag nu. Men nej, det känns inte så hemskt. Det är mer som att.. utan det struktur vi hade i höstas blir vistelsen här så utspridd. Sen är man väl också lite rastlös. Vet att man måste göra klart sitt projekt (måste inte, men jag vill, för min egen skull). Ett bröllop stundar. Vi ska åka till Stockholm på kulturresa den 19e. Hjärt-och lungräddningsdag snart också.

Apropå mitt projekt har jag kommit på en ganska spännande idé nu, som skulle kunna hjälpa mig hålla koll på längden och organisera texten lite mer. Min nästa "deadline" är på onsdag, så måste sätta igång och skriva snart. Jag är nog aldrig riktigt nöjd. Jag menar, här sitter jag, på en helt isolerad plats med inspirerande omgivningar, all tid i världen och jag skriver bara ett fåtal ord. Gah.


För att jag bara älskar råkor. De är så himla vackra. Majestätiska, kaxiga. Verkar så smarta. Kloka.


Jag har knarkat Fireal-musik hela kvällen. Bara väntar på sekunden då man inser att "men herregud det här kan jag inte lyssna på mer". Musiken har liksom blivit som vax i ens öron. Fast jag brukar alltid återvända till sådan musik efter att jag vaxat ur med annan. ;) Här bjuder jag på ett smakprov. Annars finns hela albumet på Spotify.


/Ariel - Fireal

/R

The Brothers Bloom

(Jag har haft Fireals musik på repeat hela dagen. Ganska sjukt att man inte tröttnar. Fast det kommer väl det också så småningom.)

Hör ju inte till det normala att jag rekommenderar hit och rekommenderar dit, så när jag nu för en gångs skull (eller okej, det har säkerligen hänt innan och kommer hända fler gånger) ägnar ett helt inlägg åt en enda film borde folk se det som ett säkert tecken på att se den. Ikväll presenterar jag The Brothers Bloom. (Vars öppningssekvens är en av de bästa jag sett. Så himla fin.) Man får ta bredden som den är, alternativt checka på youtube istället! :) Enjoy.



/R

Ett dagsverke




/Larger than lifesize - A Fine Frenzy

Wohoo!
Har idag skrivit en hel sida! I och för sig endast tre olika dialoger som inte riktigt kanske hänger ihop, men jag har faktiskt skrivit någonting. Ni kan inte ana hur skönt det känns efter flera veckors (känns det som) skrivkramp. Har handledning imorgon och jag tänkte att.. så här kan jag ju inte göra, jag måste ändå utnyttja dessa få handledningstillfällen. Om hon inte har fått någonting att läsa, vad ska hon då ge respons på liksom?

Så jag öppnade ett nytt dokument. Det grinade hånfullt åt mig. Usch. Jag släppte tanken på att skriva. Plockade upp boken om reinkarnation istället. Och se där, jag fick en massa uppslag och idéer. Efter lite läsning började jag alltså skriva.

Är litee så där glatt glad idag också, för att Fireal har äntligen släppt sitt album och jag diggar de flesta av låtarna jag hört hittills. Alltid väldigt trevligt när man får fram ny musik.
Sedan har Linnea rensat ut en massa ur Edgar. Lite så vårstädning. Jag kan ju ingenting om vad som är överflödigt och onödigt på en dator och som man skulle kunna ta bort. Så det är både jag och min käre son glada åt.



/R


Vår på Tärna.

Ganska häftigt att det för bara ungefär tre veckor sedan såg ut så här på Tärna:



.. och att det nu har förvandlats till det här:


/Spring - Vivaldi



Förunderligt.
/R

Behöver nog inga ord till det här.

(The Mountain from Terje Sorgjerd on Vimeo.)


Tärnafierad


/Colors of the wind - Vanessa Williams



Dryg tåg- och bussresa upp hit, men inga större komplikationer. Jag gick upp halv åtta ungefär och blev faktiskt klar något sånär i tid så mamma kunde skjutsa mig. Blev smått panikslagen på stationens parkering när jag trodde att jag inte fått med mig påsen innehållande diverse smått och gott. Jag skyller min dramatiska reaktion av tårar på trötthet och ovilja att lämna sin kära hemstad.

Varje gång vi närmade oss en ny station stod det "Nästa [sätt in lämpligt stadsnamn här]. Temperaturen ute är -50 grader." Det var roligt. Första gången jag såg det gav jag till ett litet skratt där jag satt så bekvämt i mitt första klass säte. Sätena var ju så mycket bredare än andra klass! Skönt för benen. :') En kille hade tagit min fönsterplats men det gjorde inget, tänkte jag, eftersom då fick jag ju bara närmare till toaletten, utan att behöva besvära honom. Jah.
   Typ två timmar senare hade jag fortfarande inte gått. Det är någonting med tågtoaletter. De är mycket bättre än busstoaletter, men herregud vad obehagliga de är ändå:

1) Svåra att hitta. Man måste nästan sitta precis bredvid en för att vara säker på att det ens finns en i den delen av tåget. Annars får man börja vandra genom tåget och DET gör man ju bara inte.
2) Låset är knasigt.
3) Utrymmet är så litet att man nästan får djupdyka i toaletten för att få rum att tvätta händerna.
4) Man skulle ju kunna tro att skakningarna från tåget borde lätta på blåsan snabbare. Nej. Fel. Blåsan ser detta som orosmoment och inbillar dig att den är tömd. Sedan måste man gå en kvart senare för att göra om samma process.

Just det, glömde nästan punkt 5) Tåget skakar så kraftigt att man behöver starka benmuskler för att inte åka in i väggen.

Sedan satte jag min dummer mig vid fönstret. Snart blockerades ju min flyktväg av en ny passagerare. Som dessutom skulle titta på film.

Nu sitter jag här och samtalar med min kära gerd, om allt mellan himmel och jord.
Känns bra. Imorgon är en ny dag som förhoppningsvis för med sig energi och skrivarlust. För hoppas kan man ju alltid. ;)



/R

Återresan

Argh. Har sagt det förr och jag säger det igen: Jag avskyr att packa. Vad ska man ta med, vad ska man lämna kvar? Har man lämnat något kvar som man inte hade planerat att lämna kvar? Ja, jag vet att man skulle kunna göra det väldigt lätt för sig och packa ner exakt samma saker som ma tog med sig hit, men alltså, jag kan inte. Jag kan ju packa ner det, men var ka jag börja liksom? Allt är utspritt överallt.

(Jag tror att en nattfjäril har dött i min lampa. ._.)

Känner mig lite mer hoppfull inför resan än innan. Såg bilder från Tärna och tydligen har i alla fall björkarna slagit ut sina späda, vårgröna knoppar. Ska bli trevligt att se det med egna ögon. Spännande att se en plats man inte varit hela året på innan återfödas. Kanske borde skriva om Tärnas reinkarnation istället för herr X i min novell. Hah.

Hursomhaver, nu ska jag typ... get down to business antar jag. Upp tidigt imorgon, måste hinna duscha och äta frukost innan tåget går. Bäst att ha allt packat tills dess. Annars blir det ett rejält kackalorum här hemma.

Resfebern gör sig extremt starkt påmind... och då är det bra att det finns musik som lugnar oroliga sinnen:
/Dreamcatcher - Secret Garden


Romantikern spanar ut över en av sina starkaste influenser, naturen, och reflekterar.
Eller så njuter hon bara av solen.
Låter ganska bra vilket som.

/R


Rapport!


/I can see clearly now - Johnny Nash

Skriver ett litet inlägg innan fikat! Igår spenderade vi hela dagen hos mormor och åt god påskamat. Medan de andra tog en promenad satt jag i solen bakom brygghuset och läste liteom reinkarnation. Kan inte direkt påstå att jag känner mig säker inför dessa kommande projektveckor efter lovet, men det kan ju bara bli bättre om jag har läst på lite. Kunskap är makt, som sagt. ;)

Jag glömde ju helt berätta om fredagens hyss och upptåg. Visst, vi åkte till skogen och gick omkring, och sedan besökte vi även lite kort ett galleri med fågelmotiv.
   I bilen hem sen ringde min mobil, jag bad mamma att inte svara eftersom jag misstänkte att det var min bror. Klockan var fyra och jag försökte köra hem så snabbt som möjligt utan att töja alltför myckt på hastighetsbegränsningarna. Kristoffer skulle nämligen egentligen inte hem i påsk var det sagt, dyra biljetter osv, men så hade han fått tag i ett samåkningsgäng och bilade alltså ner på fredagen. Jag var den enda som visste. ;)

Väl hemma låste pappa upp, jag gick och öppnade trädgårdsdörren och där satt bror min. Jag lät föräldrarna själva upptäcka den glada överraskningen. ^^


Godisägget pappa köpte hem, omnomnom.

Snart ska Kristoffer åka norrut igen, men innan det ska vi som sgat fika. Imorgon bär det av tillbaka till Tärna för min del. Nej, jag ser inte jättemycket fram emot det. Men det beror på en hel massa saker. Stressen över projektet och att jag ännu inte hittat någon klänning till bröllopet, Görel är inte där, landskapet ser vintrigt ut i jämförelse med Skåne... Men! Tänker också att det beror mycket på min vanliga jobbiga resfeber. Kommer förhoppningsvis kännas bättre när jag väl är tillbaka.

Fikatajm!
/R

Get over it.


Klädhysteri

Vad är det egentligen med provhytter som får en att se ut som en nyss-uppstigen-ur-kloakerna-trasa? Ett drägg. Någon som känner hela butikens blickar på sig. Är det inte meningen att man ska känna sig ÖVERLÄGSEN och GLAMORÖS på alla sätt och vis när man står och provar fantasifulla plagg? (Kläder man egentligen inte vågar köpa men som är så kul att titta på att man bara måste se hur de ser ut på en själv.)


/Good morning starshine - Oliver



/R


200:inläggsjubileum :o

200 inlägg på hum.. knappt nio månader är kanske inte så mycket att skryta med, men man skriver ju bara när man har något att meddela. Eller, det tycker ju i och för sig inte alla. Men något av det tristaste som finns med bloggar är när de är fyllda med inlägg som endast meddelar att personen sitter och äter en sallad. Är inte twitter till för sånt?

Alla gör ju som de vill. Tack och lov.
Och idag ville jag och föräldrarna gå omkring i skoga igen.
Det låter kanske som att vi gör det väldigt ofta men nej, inte alls nästan.


/Sweet home Alabama - Lynyrd Skynyrd

När jag var liten var vi tydligen ute nästan varje helg. Ibland tog vi med oss kyckling-sallad. Kan jag gott förstå, jag menar, ingenting är ju så fullt av saker att göra för ett barn som naturen. Vatten, högt gräs, nedfallna träd, träd att klättra i, stora områden att springa omkring på, inga bilar. Helt enkelt, perfekt!


Min absoluta favoritskog.

/R

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0